Bland de kraftförmedlande partiklarna är det bara de tre vektorbosonerna i den svaga växelverkan som har massa. De övriga, fotonen och de åtta gluonerna saknar massa. Kvarkarna och de laddade leptonerna har alla olika massor. De oladdade leptonerna, neutrinerna, har mycket liten massa. Tills helt nyligen trodde man att de var masslösa.

Partiklarnas massor anges i enheten elektronvolt som skrivs eV.

Energi visar sig bl.a. som rörelseenergi och massa. Albert Einstein härledde 1905 en berömd formel för sambandet mellan massa och energi: E = mc², där E = energi, m = massa och c = ljusets hastighet i vakuum. Formeln beskriver hur mycket energi som krävs för att skapa en partikel med massan m. Omvänt kan massa omvandlas till energi, t.ex. när en partikel och en antipartikel förintas då de möts ("annihilation"), eller när en instabil partikel sönderfaller till andra partiklar varvid en liten del av massan "frigörs" som energi.

Det är svårt att ge ett entydigt värde på kvarkarnas massa vilket beror på att de inte kan frigöras från varandra varför en mätning av massan i traditionell mening inte kan göras. I bilden har "den nakna massan" angivits för kvarkarna.